Skogsglänta

I en skogsglänta

En stund av en sommardag

     Jag böjde undan några grenar som nästan petade mig i ansiktet och drog handen över ögon och näsa för att få undan lite spindelväv som hade fastnat.

     Bara några meter hade jag kvar i skogen och såg framför mig en vacker skogsglänta som badade i solen. Kontrasten var stor, det är jobbigt att krångla sig framåt i otämjd skog. Det är därför som skogsgläntor är så sköna att möta.
     Jag klev ut från skogen lite försiktigt för att inte trampa på en liten samling av överblommade liljekonvaljer. Jag fortsatte ut i gräset och bländades av det skarpa solskenet medan jag vandrade in i gläntan. Här finns allt som man önskar sig och vill njuta av, värmen, ljuset, de sköna växterna. Det är lätt att föreställa sig att skogsgläntor är sinnebilden för ett paradis.
     Jag satte mig ner för att vila en stund. Bara några meter ifrån mig står en mäktig olvonbuske helt översållad med vita blomklasar. Det är början på juni och en bit kvar till midsommar men ändå nynnade jag på visan "Du lindar av olvon en midsommarkrans och hänger den om ditt hår". Här står också några vildaplar och vilda körsbärsträd så här var det säkert en fantastisk blomsterprakt för några veckor sedan.
     Vinden går genom trädkronorna. Jag har en blygsam utsikt över en närbelägen sjö. Den beslöjas av lövskogen, som jag nyss varit i men här i gläntan ser jag också skogens skönhet. Ståtliga aspar och mäktiga askar vajar med i vindens böljande rörelse, här växer också lönn, ek, hägg och sälg och i min närhet även buskar med björnbär, vilda hallon och nypon som snart ska pynta gläntan med vackra rosa blommor. Att ha hittat den här gläntan är ett fynd och jag hoppas att kunna få vara här i naturen flera gånger. Jag lägger mig ner i gräset och njuter av skira blommor, gökärt, smörblommor, grässtjärn- och smultronblom. Jag tittar upp och ser hur molnen rör sig över himlen och mina tankar förlorar sig i flyktiga drömmar. Tänk om jag kunde få bosätta mig på ett sådant här ställe, då skulle jag aldrig behöva tänka en dyster tanke. Varje dag skulle något nytt hända runt mina fötter där jag försiktigt skulle stega fram. Jag ser att den mystiska blomman ormbär snart är på gång. Kanske den minner någon om ormen i paradiset men jag tycker den är fin. Den ger ett runt och svartpolerat bär med en guldskimrande infattning och påminner på något sätt om kunglig regalier.
     Över mig hann jag skymta en duvhök. För hos en iakttagande vandrare händer det mer i en glänta än vad som får plats i en ordinär dagstidning.
     Mina tankar vilar tillsammans med mig och min blick söker sig runt och jag funderar över om gläntan kanske ändå mera är en liten hage för jag ser en krusbärsbuske lite överraskande och - också några vinbärsbuskar och odlade hallonplantor. Lite förbryllad lyfter jag huvudet en smula, stöder överkroppen på armbågarna och tittar nyfiket mig omkring. Här finns det saker som jag inte alls har observerat. Jag ser en vitmålad grind, ett litet potatisland och strax bakom det en vattenspegel på en anlagd damm. Dolt bakom några nyponbuskar och ett fågelbärsträd ser jag en liten rödmålad stuga med altan omgärdad av gammaldags rosor. Jag ser också min fina hund stå och vänta på mig.
     Jag reser mig upp ur gräset och borstar av mig några skogsmyror som klänger sig fast på byxbenen. Ja, jag befinner mig på min egen tomt, inte längre bort än tio meter från min faluröda stuga och mina tankar formulerar en fråga när jag ser den lite toviga gräsmattan. Kan man säga att min stuga är placerad i en skogsglänta eller har jag i stället en ganska slarvigt skött trädgård?
     Svaret blev så enkelt idag när jag har suttit en stund i den rika naturen. När jag ser fjärilar flyga mellan fibblor och rölleka är det som ett paradis i en skogslänta och vårdas av mig som en enkel trädgård med plats för oss i stugan men också för allt som naturen så generöst kan bjuda på. Det är precis så - som jag vill att det ska vara.
(2025)

Tillbaka till Ahajas hemsida

Jag böjde undan några grenar som nästan petade mig i ansiktet och drog handen över ögon och näsa för att få undan lite spindelväv som hade fastnat. Bara några meter hade jag kvar i skogen och såg framför mig en vacker skogsglänta som badade i solen. Kontrasten var stor, det är jobbigt att krångla sig framåt i otämjd skog. Det är därför som skogsgläntor är så sköna att möta. Jag klev ut från skogen lite försiktigt för att inte trampa på en liten samling av överblommade liljekonvaljer. Jag fortsatte ut i gräset och bländades av det skarpa solskenet medan jag vandrade in i gläntan. Här finns allt som man önskar sig och vill njuta av, värmen, ljuset, de sköna växterna. Det är lätt att föreställa sig att skogsgläntor är sinnebilden för ett paradis. Jag satte mig ner för att vila en stund. Bara några meter ifrån mig står en mäktig olvonbuske helt översållad med vita blomklasar. Det är början på juni och en bit kvar till midsommar men ändå nynnade jag på visan "Du lindar av olvon en midsommarkrans och hänger den om ditt hår". Här står också några vildaplar och vilda körsbärsträd så här var det säkert en fantastisk blomsterprakt för några veckor sedan.		Vinden går genom trädkronorna. Jag har en blygsam utsikt över en närbelägen sjö. Den beslöjas av lövskogen, som jag nyss varit i men här i gläntan ser jag också skogens skönhet. Ståtliga aspar och mäktiga askar vajar med i vindens böljande rörelse, här växer också lönn, ek, hägg och sälg och i min närhet även buskar med björnbär, vilda hallon och nypon som snart ska pynta gläntan med vackra rosa blommor. Att ha hittat den här gläntan är ett fynd och jag hoppas att kunna få vara här i naturen flera gånger. Jag lägger mig ner i gräset och njuter av skira blommor, gökärt, smörblommor, grässtjärn- och smultronblom. Jag tittar upp och ser hur molnen rör sig över himlen och mina tankar förlorar sig i flyktiga drömmar. Tänk om jag kunde få bosätta mig på ett sådant här ställe, då skulle jag aldrig behöva tänka en dyster tanke. Varje dag skulle något nytt hända runt mina fötter där jag försiktigt skulle stega fram. Jag ser att den mystiska blomman ormbär snart är på gång. Kanske den minner någon om ormen i paradiset men jag tycker den är fin. Den ger ett runt och svartpolerat bär med en guldskimrande infattning och påminner på något sätt om kunglig regalier. Över mig hann jag skymta en duvhök. För hos en iakttagande vandrare händer det mer i en glänta än vad som får plats i en ordinär dagstidning. Mina tankar vilar tillsammans med mig och min blick söker sig runt och jag funderar över om gläntan kanske ändå mera är en liten hage för jag ser en krusbärsbuske lite överraskande och - också några vinbärsbuskar och odlade hallonplantor.		Lite förbryllad lyfter jag huvudet en smula, stöder överkroppen på armbågarna och tittar nyfiket mig omkring. Här finns det saker som jag inte alls har observerat. Jag ser en vitmålad grind, ett litet potatisland och strax bakom det en vattenspegel på en anlagd damm. Dolt bakom några nyponbuskar och ett fågelbärsträd ser jag en liten rödmålad stuga med altan omgärdad av gammaldags rosor. Jag ser också min fina hund stå och vänta på mig. Jag reser mig upp ur gräset och borstar av mig några skogsmyror som klänger sig fast på byxbenen. Ja, jag befinner mig på min egen tomt, inte längre bort än tio meter från min faluröda stuga och mina tankar formulerar en fråga när jag ser den lite toviga gräsmattan. Kan man säga att min stuga är placerad i en skogsglänta eller har jag i stället en ganska slarvigt skött trädgård? Svaret blev så enkelt idag när jag har suttit en stund i den rika naturen. När jag ser fjärilar flyga mellan fibblor och rölleka är det som ett paradis i en skogslänta och vårdas av mig som en enkel trädgård med plats för oss i stugan men också för allt som naturen så generöst kan bjuda på. Det är precis så - som jag vill att det ska vara. (2025) Tillbaka till Ahajas hemsida