Huvudkapitel 1: De åtta utmaningarna
Avsnitt 1 utgår från att vi människor är samhällsvarelser, vi lever alltså i samhällen av olika slag. Det beror på att vi inte är skapta för att klara oss själva. Självklart kan vissa av oss tycka att det är skönt med att vara för sig själv en stund men i långa loppet klarar vi oss inte på det sättet.
Vi lever alltså i samhällen, eller om vi går tillbaka 10.000 år - till tiden före jordbruksrevolutionen - så levde vi tidigare i grupper. Vad vi än kallar det så är samhällen bara en kraftig uppskalning av gruppen. Dess funktioner är nämligen mycket likartade. Det är detta märkliga fenomen som första huvudkapitlet i den här boken handlar om. Det går att gruppera dessa funktioner i åtta skilda avsnitt och det första som nämns är sammanhållningen i gruppen. Man måste hålla ihop även om det finns mängder av olika åsikter inom gruppen - eller samhället, som vi kallar vår sammanhållning för idag.
Om man inte håller ihop med en grundläggande gemenskap rasar samhället sönder. Vi har sett det genom historien hur fiendeskap mellan olika delar i samhället leder till en uppdelning i mindre delar. Det tidigare landet Sovjetunionen brast och har sedan blivit en lång rad länder. Landet Belgien har stora svårigheter att hålla ihop eftersom det består av två stora grupper inom befolkningen det fransktalande Vallonien och det flamländska Flandern.
Fast egentligen är den motsatta företeelsen långt mera vanlig - att olika grupperingar sammanjämkar sina samhällen och blir till större enheter. I den lilla världen ser vi det när byar går samman i större kommuner och när kommuner sedan går samman i ännu större storkommuner. USA är ett exempel på när stater går samman i Förenta staterna och i Europa är vi på väg åt samma håll - länder går samman i en Europeisk union.
Olika kulturer, särpräglade i varje land, smälter ihop i en ny identitet. Det är smärtsamt för många under en övergångstid men till slut uppstår en ny samhällelig kulturell gemenskap.
Avsnittets första kapitel handlar om sammanhållningen.
- - -
En anledning till samarbete, som kan leda till samhälleliga sammanslagningar är att man vill samarbeta kring naturens resurser. Vi lever nämligen i stor utsträckning på de resurser som finns omkring oss. Förr kunde man se detta tydligt, hus i Sverige är av trä, hus i skogfattiga områden är av lera. Maten i Sverige, Grekland och t.ex. Grönland var väsensskild men genom handel och utbyte mellan samhällen går det att äta oliver på Grönland och i Sverige.
Vi lever alltså av naturens resurser men vi omvandlar också dessa till mera bestående konstruktioner som vi har nytta av i många år. Vi kan omvandla naturens material till ett bestående, långlivat kapital. I den här boken används ordet kapital i sin ursprungliga betydelse, bestående konstruktioner som vi kan utnyttja långvarigt, som om de vore naturens material. En bro t.ex. eller ett hus, en svarv, en matsalsmöbel, en järnvägsräls m.m. är alltså kapital - omvandlad natur till bestående nyttigheter. I den här boken betraktas också mänskligt kunnande för kapital eftersom det är gediget, mödosamt uppbyggt. I den klassiska nationalekonomin identifierade man tre beståndsdelar för ekonomisk välfärd - 1/ jorden, som vi lever av 2/arbete, som är en mänsklig förmåga och 3/ kapital, d.v.s. en nyttighet som vi genom vårt arbete med jorden har nytta av i många år.
Dessa tre beståndsdelar har också sin motsats i 1/miljöförstöring 2/ arbetslöshet eller sjukdom och 3/ kapitalförstörelse t.ex. naturlig förslitning eller krig.
För skoj skull kan vi titta på vad som skiljer vårt moderna samhälle mot de allra äldsta mänskliga grupperna - de samlar- och jägarfolk som fanns före jordbruksrevolutionen. Där spelade naturen den allra största rollen, arbetet var av betydelse alltmedan kapitalet var underordnat. I deras kringflackande liv var kapitalet av nödvändighet litet. Bostäderna var t.ex. tvunget att kunna monteras upp på plats för att sedan monteras ner och följa med i förflyttningarna.
Kapitel 2 i detta Huvudkapitel handlar om mänsklighetens resurser för sitt liv och sina samhällen.
---
Varje samhälle riggar upp ett mönster hur arbetsfördelningen ska ske. Låt oss jämföra med samlar- och jägarbefolkningarna. Då bestämdes det i den lilla gruppen vad som skulle göras genom snabba beslut beroende på årstid och tillfälligheter i naturen. Besluten kunde fattas genom diskussioner eller av ledargestalterna. I vår tid är arbetsfördelningen baserad på kommersiella marknadskrafter eller lagstiftning och vår tids människor kan ha ett enda arbete under ett helt arbetsliv.
På samma sätt skiljer sig våra olika samhällen när det gäller tillfällig (eller varaktig) oförmåga att arbeta. Vad händer om vi inte kan bidra med vårt arbete? Förlorar vi vår rätt att ta del av den samlade produktionen? Nej, inte i något samhälle som vi känner till är det så. Den som inte kan bidra mitt sitt arbete får ändå en "rättmätig" del av alla andras arbete. Detta system kallas i Sverige för socialförsäkringssystemet och administreras av Försäkringskassan men system för ömsesidig hjälp kan se ut på dramatiskt olika sätt mellan olika samhällen och olika tidsåldrar.
På det sättet är vårt släktskap med ursprungssamhällena ganska tydligt.
Hur arbetslivet är utformat genom produktion och konsumtion behandlas i kapitel 3. Hur en människa ska överleva om hon inte kan arbeta p.g.a. sjukdom eller ålder belyses i kapitel 4.
- - -
En företeelse som är nära besläktat med den samhälleliga hjälpen vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet är det gemensamma arbetet för olika behov som uppstår i samhället. Man bör helst inte blanda ihop dessa. Dessa samhälleliga behov började uppstå efter det att samlar- och jägarbefolkningen hade upphört och i stället börjat bygga byar, d.v.s. blivit bofasta. Då uppstår stora gemensamma behov och dessa har vuxit kraftigt genom tidens gång. De första stora gemensamma behoven var mycket påtagliga. Det gällde att skydda sig mot hot av olika slag - brand, överfall från andra (krig) och brott inom gruppen. Tidiga gemensamma arbetsuppgifter blev alltså att inrätta brandbekämpning, skydd mot överfall och beväpning samt en sorts ordningsvakter (polis).
I kapitel fem beskrivs den fascinerande resan genom historien från det som kallas "nattväktarstat" fram till vårt välfärdssamhälle. Det är också en historia om den mest centrala delen i maktkampen mellan olika grupper i samhället, det som detaljbeskrivs i tredje huvudkapitlet. Frågan är nämligen hur dessa gemensamma arbetsuppgifter ska betalas. Ett brandförsvar eller en beväpnad grupp som ska skydda oss är ju inte gratis, vi andra som inte deltar men ändå får del av skyddet måste ju avstå en del av vårt arbetes lön för att ge till dem som skyddar oss. Det är alltså dags att prata om beskattning i kapitel 6 - och även andra mindre kontroversiella inslag såsom frivilligt arbete och värnplikt.
- - -
Utöver dessa olika delar som här har beskrivits tillkommer två viktiga punkter för ett samhälle.
Samhället, oavsett storlek eller utvecklingsstadie, måste informera sig om vad som sker i omgivningen för att kunna utvecklas på bästa sätt. Om informationens betydelse handlar kapitel 7.
Dessutom måste alla samhällen ha gemensamma regler för hur man ska leva. I kapitel 8 ska vi gå igenom lagstiftning.
Huvudkapitel 2: Hur samhället är organiserat
Här handlar det om hur vi människor organiserar vår nödvändiga sammanhållning. Om det nu är så att vi måste ha lagar och regler så måste vi ju på något sätt bestämma hur det ska gå till att besluta om det - och inte minst, hur det ska gå till att genomföra och upprätthålla dessa regler.
Men beslutsfattande handlar inte bara om lagar och regler. Överallt i Sverige och världen tas det ju miljontals olika beslut i företag och organisationer - varje dag. Vem har rätt att fatta beslut? Även om jag gillar t.ex. "Läkare utan gränser" så har i alla fall inte jag någon rätt att göra det - men vem gör det?
Det finns över hundra länder i världen och inom dessa finns det miljontals olika organisationer, alla dessa är uppbyggda på något sätt. För enkelhetens skull väljer vi ut det system som finns i Sverige - utifrån det kan vi sedan jämföra med andra länders system. Till vår stora lättnad, när det nu handlar om utbildning i samhällskunskap, upptäcker vi då att det finns ett grundmönster för nästan alla organisationer. Nästan alla är konstruerade på samma sätt. Därför inleds detta huvudkapitel två med ett kapitel som handlar om grundmönstret.
Om vi bortser från familjelivet och de allra minsta företagen - de som kallas "enskild firma" och handelsbolag - kommer varje organisation se ut på föjande sätt: Några "äger" organisationen. Det kan vara medlemmar i ett fotbollslag, medlemmar i en kyrka, föräldrar i ett dagiskooperativ, boende i en bostadsrättsförening, aktieägare i ett aktiebolag, invånare i en kommun, en region eller medborgare i själva landet Sverige. Med "ägare" menas att de tillhör organisationen och har rätt att vara med att fatta beslut av olika slag.
Så, vi har alltså den stora mängden människor som "äger" organisationen. De brukar samlas på årsmöte och liknande och fatta några viktiga beslut. Det viktigaste är att utse en styrelse och att därefter bestämma om de ekonomiska ramarna för närmaste året. En annan viktig uppgift är att genomföra en granskning av föregående års styrelse och avgöra om de har fullgjort sina uppgifter på ett nöjaktigt sätt.
När detta är klart så går de hem och låter styrelsen sköta resten av årets verksamhet.
Så, då har vi alltså ett antal människor som "äger" organisationen och en styrelse som ska styra organisationen under året som följer. Styrelsen upptäcker ofta att de inte är tillräckligt kunniga för att själva sköta den dagliga verksamheten. Det är t.ex. inte Volvos styrelse som bygger bilarna. Styrelsen inser snabbt att det måste finnas anställd personal. I vissa organisationer räcker det kanske med en kanslist som jobbar deltid, i andra organisationer måste det till en verkställande direktör som låter anställa tiotusentals yrkeskunniga.
Därmed är mönstret klart:
* Några äger organisationen
* En styrelse styr organisationen och
* anställd personal har hand om den dagliga verksamheten.
Det är det hela - därefter handlar vår samhällskunskap om modifikationer i denna struktur. Kommuner och staten ser inte riktigt likadan ut som idrottsklubben IFK Skövde - men mönstret är detsamma och om man skrapar lite på ytan så är det mesta detsamma.
De följande tre kapitlen handlar därför om olika typer av modifikationer.
Efter en genomgång av grundmönstret och vissa modifikationer handlar resten av huvudkapitel 2 bl.a. om den viktiga kontrollapparaten - revisorer, systematisk kvalitetssäkring och massmedias roll.
Slutligen återstår tre kapitel som tar upp några tydliga undantag - strukturer som inte följder grundmönstret: vi har familjens organisation, EU:s organisation och som sista kapitel en jämförelse med några få avvikande principer som finns i andra länder.
Huvudkapitel 3: Kampen om makten och inflytande
Detta kapitel går igenom det som är uppenbart för alla - vi är inte överens om är det bästa sättet att styra ett samhälle. Vi utgår från det önsketänkandet att alla invånare är besjälade av att vilja få ett bra samhälle för alla. Så är det tyvärr inte i verkligheten. Det finns en hel del länder där en liten maktelit har satt i system att använda sin makt för att berika sig själva.
Samhällskunskap är ett svårt ämne som egentligen ska belysa alla möjliga alternativa vägval och händelser men kunskapen måste kanske byggas upp från den enkla verkligheten till allt mer sofistikerade situationer. I Sverige är vi t.ex. relativt förskonade från korruption och svågerpolitik (nepotism med ett finare ord) därför bortser vi från det i detta avsnitt, fastän vi vet att det förekommer. Följande kapitel kommer alltså handla om hur vårt samhälle hanterar det faktum att vi inte är överens om hur problemen i huvudkapitel 1 (de åtta problemområdena) ska lösas.
Kortfattat kan man säga att detta huvudkapitel handlar om kampen om att få sådan makt att man får inflytande i samhällsorganisationerna (som vi studerade i huvudkapitel 2) och att man därmed får bestämma över hur lösningarna på alla problem (som vi studerade i huvudkapitel 1) ska se ut.
Sverige, liksom de flesta andra länder, har ett beslutssystem som är demokratiskt, vi lever i en demokrati. Reglerna för en verklig demokrati är att landets invånare fritt kan välja vilka de vill ska bestämma i landet. För att det ska fungera måste valsituationen vara sådan att ingen annan kan påverka vilka jag väljer. Valsituationen ska alltså vara hemlig. Ytterligare krav i ett demokratiskt system är att det finns yttrandefrihet och rätt att bilda organisationer som får ställa upp som valbara.
Motsatsen till demokrati är diktatur. Här är en liten elit som styr och de kan inte utmanas eftersom eliten fuskar vid valen, yttrandefriheten är borttagen och motståndare kastas i fängelse eller trakasseras på olika sätt.
Men vi väljer inte bara politiker att styra vårt land, vi har ju mängder av andra valsituationer som bestämmer vårt lands utseende och framtid. En betydelsefull faktor är konsumtionsmönstret, vad vi väljer att konsumera - och producera. Så, varje dag är fyllda med valsituationer och våra val bestämmer vår framtid.
Vi väljer också utifrån vår personlighet, en del människor är vårdare av det bestående andra vill ha snabba förändringar (som de uppfattar som förbättringar) en del människor är konventionella andra är det inte o.s.v. Dessa handlings- och åsiktsmönster kallas för ideologier och ett antal sådana är så vanliga att de fått etablerade namn. De vanligaste ideologierna är konservatism, liberalism och socialism men det är bara en grov indelning, det finns underavdelningar till den här grupperingen. Vi kommer att ta upp detta för granskning.
Ideologierna har fått som konsekvens att det har uppstått politiska partier som tävlar om ynnesten att få styra landet. Det är ett världsomspännande mönster att vissa partier är konservativa, andra partier omfattar en tydlig liberal inriktning. Socialistiska partier finns förstås också, vi har hela spektrat i den svenska maktapparaten.
Partierna tävlar främst om lagstiftningsmakten och makten att styra landet genom alla problem som kan dyka upp under årens lopp. Det är en svår konst och politiker har det inte lätt. De blir ofta missförstådda av folket och de problem som de har att lösa är nästan alltid oerhört komplexa. Så politikens svåra spel kommer vi gå igenom.
Det blir inte lättare av att maktspelet ständigt påverkas av påtryckningar från olika håll. Intressegrupper uppvaktar makthavare och försöker få dem att se verkligheten ur intressegruppens vinkel. Om vi tittar ut över hela världen så finns det några riktigt kända påtryckningsgrupper som varit mycket starka. Några mycket kända är tobaksindustrin, oljeindustrin och bilindustrin - men det finns tusentals och de har mycket pengar att röra sig med.
Påtryckningsgrupper som inte har så mycket pengar får i stället förlita sig på folkligt engagemang och kreativitet. Dessa grupper är ofta tillfälliga och börjar spontant som en reaktion på olika händelser. Genom åren har det funnits antikärnvapengrupper, antirasistgrupper, miljödemonstrationer och andra typer av folkligt missnöje. Någon gång har det hänt att demonstrationerna varit så framgångsrika att de har störtat regimer som missbrukat sin makt. Folkliga revolutioner förekommer då och då.
Ett jätteområde som måste behandlas orättvist kortfattat är maktspelet inom näringslivet. Hela det system för produktion och konsumtion är en enda stor maktkamp - ja, den hyllas till och med för det eftersom den allmänna opinionen anser att konkurrens (d.v.s. maktspel och tävlan) är av godo. Konkurrens genomsyrar hela näringslivet - mellan olika ägargrupper, mellan ägarna och de anställda, mellan olika tillverkare av samma produkter för att bara nämna några.
Tyvärr finns inte tillräckligt utrymme för mer än att området belyses i sina grova drag.
- - - - -
Nu är det dags att börja studera varje huvudkapitel för sig. Det tar några veckor gissningsvis. Börja studera nu! När det sedan är gjort - och grunden för äkta samhällskunskap är lagd är det dags att välja nästa steg. Å ena sidan kan var och en som studerat denna skrift på egen hand fördjupa sig i varje delområde. Det går ju att fördjupa sig i böcker om t.ex. socialförsäkringssystemet eller kommunal förvaltning. Man kan naturligtvis komma hur djupt som helst i varje delområde, det tar aldrig slut. Ett annat sätt att använda sina kunskaper är att prova med att analysera olika händelser i vår vardag. Något som har stått i tidningen kan man begrunda på ett utmärkt sätt genom att fundera över hur denna händelse kan tänkas påverka alla delar i denna bok som du nyss har läst. Det finns ett särskilt kapitel som visar på hur man kan få denna bok till ett analysverktyg. Genom att klicka här kommer man till det. Lycka till.