Gustav Vasa räknas inte till renässansfurstarna, han var huggen för grovt men omdömet är orättvist. Han anpassade sig skickligt efter förhållandena, så även i kulturellt avseende - och när han såg en chans, tog han den. Luthers reformationsidé gav honom alla möjligheter att bygga om landet.Reformationen gjorde det möjligt att förstatliga kyrkans rikedomar och dessa använde han för att betala tillbaka lånen från Hansan. Reformationen isolerade också befolkningen från påvedömets inflytande. Staten blev därmed huvudleverantör av verklighetsbeskrivningen. Kungen byggde därmed upp en mycket effektiv propagandaapparat. Predikningarna skulle hållas på svenska, nådde alla landets invånare och förmedlade statlig information och propaganda när så var nödvändigt.
Statens inkomster stärktes också betydligt, inte bara genom att konfiskera kyrkans och klostrens rikedomar. Gustav Vasa genomförde en kameral revolution som innebar att varje invånare - i huvudsak bönder och boende på landsbygden - fick betala skatt utifrån den jord de hade ansvar för. Indrivningen av skatter skedde genom en kraftig
Som hjälp vid indrivningen upprättades årliga jordaböcker och skattekraften bestämdes av gårdarnas mantal. Fogdarna kunde därmed bestämma storleken av skatten till staten och hur den skulle tas ut. Skatterna blev personliga på ett helt annat sätt än tidigare då det förr ålåg de olika byarna att gemensamt ansvara för förpliktelser mot staten. Gustav Vasa var också petnoga med att granska fogdarnas räkenskaper och arbetade dessutom aktivt för att genomföra förbättringar inom jordbruken i akt och mening att öka statens inkomster och kapacitet.
Landet hade fått (eller påtvingats) en effektiv centralmakt, byråkrati och en nationell identitet, som i mångt och mycket inte var särskilt populär hos dess invånare. Förändringarna mot forna tider blev helt enkelt för stora. Strax efter inledningen av Gustav Vasas kraftfulla reformer började en period av upprorsförsök, tre i Dalarna bl.a klockupproret men också i Småland och Västergötland. Gustav Vasa var mycket skicklig på att splittra upprorsmännen innan stridigheter uppstod men med Dackefejden (1542-43) uppstod ett sorts inbördeskrig där Dacke kunde upprätta en egen statsmakt under en period. Gustav Vasa visade dock till slut sin brutalitet och avslutade spektaklet.
Utrikespolitiken handlade i huvudsak om två saker: reformationen och Östersjöhandeln. Gustav Vasa försökte få med Sverige i det Schmaldiska förbundet, som var ett
Handeln på Östersjön blev mycket omfattande och varor skepppades till och från alla Östersjöländer men också ut till England och Nederländerna. Danmark hade nyckeln till den genom passagen genom sundet, både Skåne och Halland tillhörde ju Danmark, svenska varor kunde dock i viss utsträckning transporteras via Nya Lödöse. Danmarks inkomster blev enorma och användes för att köpa dyra legosoldater. Danmark blev en makt att räkna med.
gå tillbaka till meny