Fursten, en bok av Niccolo Machiavelli, skrevs 1513, utgavs först 1532 (fem år efter författarens död) men läses med stor behållning ända fram till 1900-talets slut. Den handlar om hur en furste ska styra den stat i vilken han innehar makten. Den var mycket konkret och makthavare i hela det renässanska Europa har antagits läst den, kanske rent av den svenska kungen Gustav Vasa, som annars inte kan sägas vara en typisk renässansman. Landskapet för maktscenen är Italien, ett politiskt, ekonomiskt och religiöst getingbo där krigsmakter från länderna Tyskland, Frankrike, Spanien och stadsstater som Neapel, Milano, Venedig härjade förutom Machiavellis egna Florens i Toscana och påvens Kyrkostat inklusive Rom.
Betingelserna för bokens underliggande budskap är också tydliga. Furstar erövrar länder, sitt eget och andras genom krig, kupper, allianser, giftermål eller arv och ändamålet är alltid att tillskansa sig mer mark eftersom källan till rikedom är det som kommer ur jorden - genom jordbruksbefolkningens slit, dag ut och dag in. I Italiens norra del tillkommer också den väldiga rikedom som
En furste, som bryr sig om sig själv måste också tänka på sin ätts rikedom och sina bundsförvanter inom landet. Dessa måste också få uppleva sanslös rikedom för sig själva och sina ätter - och därmed blir det erövringskrig. Därför skrev Machiavelli ner handfasta råd som hans erfarenhet som framgångsrik politiker, strax under de mäktigaste, men också som politisk fånge i onåd givits honom.
Boken är genuint amoralisk. Machiavelli förstår att våld och grymheter är en del av en furstes verktygslåda men ska bara användas när det behövs och är effektivt. Den metod som inte är effektiv är förkastlig, inte i sig men, just för att den inte är effektiv utan tvärtom kan leda till furstens fall. En befolkning, som med förtröstan låter sig styras av sin furste, är det ultimata tillståndet. Det är inte en lätt uppgift och Machivalli går noga igenom alla risker såsom t.ex. den att den egna befolkningen och kringliggande furstemakter går ihop i en allians. Därför är det av avgörande betydelse för en furste att bekymra sig om den egna befolkningen eftersom de, enligt Machiavelli, endast har den blygsamma önskan att få slippa vara förtryckt.
Men någonting har hänt på 2000-talet
Det har alltid varit en självklarhet att Machiavellis bok "Fursten" ska nämnas som en av ingredienserna i renässansens sammanhang - och därför tas den med. Furstarna på 1500-talet läste den och följde eller misslyckades att följa dess råd. Ännu på 1900-talet förblev den högst aktuell i maktutövningen på många ställen men jag tror att tiderna har förändrats. Ord som digitalisering, sociala medier, alternativ intelligens och fake news har förändrat maktens premisser så den makthavare som har Fursten i sin bokhylla gör nog bäst i att inte öppna den längre.
gå tillbaka till meny