Hur kan en regent styra ett rike som Frankrike när det snabbaste färdsättet var en ryttare till häst? Svaret är att makten delegeras till lojala undersåtar som i sin tur har en nivå under sig med lojala undersåtar - "vasaller", kronvasallerna är de mäktigaste, av kungen utsedda. Om vasallerna inte är lojala uppstår förstås problem för regenten i toppen. Under Eleonoras tid fanns alla typer av lojalitet men den viktigaste biten av lojaliteten handlade om att alla i de lägre nivåerna skulle ställa upp i krig med häst och rustning om någon i en högre nivå kallade till plikttjänstgöring.
Den ekonomiska basen
Om maktapparaten fungerade med lojalitet så skedde det
Men tiderna var relativt gynnsamma. Klimatet var milt, befolkningen ökade, nya marker odlades upp genom skogsröjning och dikning, jordbruket utvecklades med nya uppfinningar, t.ex. som på bilden med en stabil plog och hästar (i stället för oxar). Nya grödor, framför allt bönor, blev allmänt odlade och människor fick ett bättre liv. Överklassen var dessutom inte alltför stor än.
Den långväga handeln ökade i betydelse, marknadsplatser och mässor utvecklades, pengar började komma till användning i större utsträckning och nya större handelsstäder anlades. En del av bondebefolkningen strömmade in i städerna och slapp därmed överklassens pålagor. Städerna var fria från feodalherrarna.
Den kulturella överbyggnaden
Det är alltså en arbetande jordbruksbefolkning som tvingas arbeta för överklassens vällevnad. De var livegna men p.g.a. att jordbruket utvecklades blev deras liv aningen bättre än vad den hade varit. Ändå levde de i en otrygg värld. De dominerades fullständigt av vasallen som styrde deras by och som hade juridisk rätt att fara fram hur som helst. Lagen var vasallens (riddarens).
Det fanns två krafter som stred om makten, riddarens värld och kyrkans värld. Riddaren har svärdet i sin hand och kungens stöd. Kungen kom ju från riddarkastet. Kyrkan hade makt över allas sinnen. Man visste att snart skulle Gud och Kristus komma till världen och döma var och en efter förtjänst. Påven hade makt över människors sinnen. Henrik II begick ett enda riktigt stort misstag i sitt liv - hur han skötte vänskapen med Thomas Becket. Henrik hade all styrka men förlorade allt när påven - och därmed det engelska folket - vände sig emot honom.
Påven och kyrkan var en maktfaktor som med idéer kunde besegra vapenmakten. Och kyrkan växte. Det var under Eleonoras tid som de stora katedralerna började byggas. Nu skulle kyrkorna växa i höjden, ljus skulle släppas in i de heliga rummen. Den gotiska arkitekturen brukar tillskrivas abbot Suger när han lät påbörja ombyggnaden av klosterkyrkan i S:t Denis, den katedral där nästan alla franska kungar ligger begravda.
Katedralbyggen runt om i Europa hade ett stort inflytande på den ekonomiska utvecklingen. Ett katedralbygge kunde ta upp till femtio år och försörjde ett otal olika yrkesgrupper som fick allt större betydelse i det medeltida samhället.
Vid sidan av katedralerna växte också universiteten upp. De var en följd av den utveckling som hade skett i klostren, som också hela tiden växte i betydelse. Klostren stod för skolning, sjukvård, fattigvård och skriftlig dokumentering och kopiering av böcker. All bildning kom via klostren.
gå tillbaka till meny