Den italienska halvöns uppdelning

- Tre stora enheter
Det område som vi idag kallar Italien var under högmedeltiden uppdelat i tre viktiga delar. Den mittersta delen, som bl.a. omfattar Rom innehades av Påven och den katolska kyrkan. Området kallades för Kyrkostaten. Söder därom ligger kungadömet Sicilien som alltså sträcker sig ända upp till Neapel. Området hade styrts av normandiska ättlingar med Roger den store som första kung.
      Norr om Kyrkostaten fanns ett antal självständiga furstendömen. Det handlade ofta om små men rika stadsstater och de mest kända är Genua, Venedig, Pisa men också det större området Toscana.
                    Kyrkostaten
     Kyrkostaten var från början en gåva från Karl den stores

ätt (Karolingerna) på 7-800 talen och styrdes av den påvliga administrationen. Den hade ingen större världslig maktapparat utan skyddades mot angrepp först av franker-riket och något senare det tysk-romerska riket, även om just det var en komplicerad relation (tyska makthavare hade som vana att själva utse biskopar vilket var avskyvärt ur påvens synsätt). Många inbördes skärmytslingar blev det.
     Utan vapenmakt men ändå ett gigantiskt inflytande över Europas hela maktelit. Man hade ju goda förbindelser med Gud och alla helgon. Under högmedeltiden på 1100-talet trodde alla på Guds snara ankomst och att himmelriket var mycket nära det vanliga livet. Påvens makt spreds av den kyrkliga administrationen, biskopar, präster, munkar och nunnor ut över hela det katolska Europa och en makthavare som blev bannlyst av påven förlorade mycket makt och inflytande i sitt maktområde. Under denna tid var påvemakten som starkast någonsin.
                         Lombardiet, Toscana, Genua, Venedig
     Den nordligaste delen av dagens Italien ingick formellt i det tysk-romerska riket och styrdes därför av kejsaren som hade krönts av påven. Eftersom kejsaren var från någon av de tyska ätterna Hofenstaufen (Fredrik Barbarossa, Henrik VI) eller Welf (Otto IV) var lojaliteten från de italienska stadsstaterna låg. Som motstånd mot Fredrik Barbarossas
italienska ambitioner hade man år 1167 bildat det Lombardiska statsförbundet som inkluderade nästan hela området - från Milano till Venedig - och man lyckades därmed bevara sin självständighet trots att man tvingades medge kejsarens överhöghet.
     De norditalienska stadsstaterna blev under högmedeltiden oerhört rika tack vare sitt läge vid de stora handelsvägarna i östra Medelhavet där rikedomar från Östern skeppades till Västeuropas överklass. De tre korstågen mellan 1096 och 1192 innebar en formlig rikedomsexplosion för framför allt Genua, Venedig och Pisa. Det var också i dessa områden som de första bankerna bildades.
                    Sicilien
      Den sydligaste delen av den italienska halvön var, som tidigare beskrivits en mycket välorganiserad och välmående stat med centrum i sicilianska Palermo. Influenserna från hela Medelhavsområdet var många med bl.a tolerans över alla områdets religioner. Den sista kejsaren av den Hohenstaufska ätten (1215- ), Fredrik II , levde ett liv likt en österländsk sultan med ymnig kulturellt inflytande men också med månggifte som bestod av ett harem.

gå tillbaka till meny