Roger den stores barn Vilhelm I och Constance samt barnbarnet Vilhelm II

Det är dags att flytta fokus från Europas norra halva ner till södern där ett lysande rike har vuxit fram. Sicilien (som inkluderade södra Italien upp till Neapel) hade vuxit fram som ett maktcentrum genom normandernas etablering. Roger den store är redan omnämnd och hans efterföljare förvaltade normandernas arv ända fram till 1194 då den tysk-romerska kejsaren Henrik VI förenade Östersjöväldet med Medelhavsväldet genom dels ett krigståg och dels genom sitt giftermål med Roger den stores dotter Constance av Sicilien. Eleonoras barn och barnbarn var viktiga pusselbitar i processen som jag tänker mig vara avslutad med den Angevinska maktens kollaps år 1214-15.       Normanden Roger den store dog 1154 och tronföljarna blev först sonen Vilhelm I och tolv år senare sonsonen Vilhelm II. Fortfarande är det normander som styr detta

välmående land Sicilien. Normanden Vilhelm II gifter sig med normanden Johanna av England - dotter till normanden Henrik II och Eleonora av Akvitanien. I tretton år styr de riket. Landet var på den tiden unikt i Europa med en kraftfull centralmakt som skapade ordning i landet samtidigt som konst och filosofi gynnades och stor religiös tolerans rådde mellan kristna, muslimer och judar.   Men 1189 är början av en förändringsprocess för Sicilien. Vilhelm II dör och drottningen Johanna av England slängs i fängelse av den efterföljande regenten (som enbart var en parentes i historien). Samtidigt blir Johannas bror Rikard Lejonhjärta kung i England och i hela det Angevinska riket. eftersom Henrik II dog. Tredje korståget tog sin början det året och Rikard upprättade en bas just på Sicilien och passade på att befria systern Johanna.      Siciliens ödesdigra färd fortsätter i och med att tredje korståget avslutas 1192 - efter att de stora ledarna hade försvunnit, Fredrik Barbarossa (den tyska kejsaren) hade drunknat, Filip II August (den franska kungen, son till Ludvig VII) hade blivit sjuk och återvänt till Frankrike samt att Rikard Lejonhjärta också återvänder mot England för att bekämpa sin brors - Johan (utan land) försök att ta över det Angevinska riket. På vägen blev Rikard kidnappad och överlämnad till den tysk-romerska kejsaren som nu var Henrik VI, son till den drunknade Fredrik Barbarossa

men också gift med Constance, dotter till Roger den store. Henrik VI satt alltså med en hustru som var den rättmätiga härskaren över Sicilien, ett enat Tysk-romerskt rike eftersom han besegrat Henrik Lejonet och en enorm summa pengar, som han hade fått (av Eleonora av Akvitanien) för att frige Rikard Lejonhjärta.      Nu var det dags att vinna Sicilien åt den Hohenstaufska ätten och utvidga kejsardömet från Österjön ända ner till Medelhavet. Påven, som härskade över Kyrkostaten i Italien var djupt bekymrad. Påvedömets eget rike skulle omringas av dess främsta antagonist, det tysk-romerska kejsardömet. De tyska kejsarna hade under flera århundraden motarbetat påvens ambition att låta det andliga styra det världsliga, en konflikt som var kärnan i investiturstriden. Men mitt i Henrik VI:s planer ådrog han sig malaria och dog 1198, innan någonting hade blivit av.      När Henrik VI dog sköts sammanlänkningen mellan tysk-romerska riket och Sicilien upp. Henrik VI:s son Fredrik II efterträdde honom som kung i Sicilien. Kejsare för det tysk-romerska riket blev Otto IV en son till Henrik Lejonet och Eleonoras dotter Matilda av England - men allt föll ihop för Eleonoras ätt år 1214. Mer om det i det sista kapitlet. gå tillbaka till meny