Under medeltidens första hälft fick norra halvklotet uppleva en klimatförbättring, som sedan förbyttes till ett betydligt kallare klimat under andra halvan. De som levde under vår aktuella tid, Eleonoras tid, hade inte klimatet emot sig, tvärtom. Skördarna var i huvudsak stabilt goda vilket nog t.o.m. gynnade den förtryckta, livegna, arbetande befolkningen. Deras påtvingade ansvar var att alltid prioritera herrefolkets skördar och om det uppstod plötsliga negativa händelser i vädret skulle alltid herrefolkets gröda räddas i första hand. De arbetande bönderna fick sedan, i mån av tid, försöka hinna med att rädda sin egen skörd. Sådana händelser inträffade mera sällan under högmedeltiden.
Det allmänna välståndet, som förstås alltid var beroende på väderförhållandena, förbättrades även av jordbrukstekniska förbättringar. Man införde redan från 800-talet att dela upp den odlingsbara jorden från tvåskifte - med hälften av jorden i träda (vila) till treskifte och man laborerade också
Andra förbättringar under samma tidsperiod var en kraftig förbättring av plogen och att de spänstigare hästarna ersatte de trögare oxarna. Det kunde göras eftersom hästarna utrustades med en kraftig halskrage som plogspannet spändes fast i. Hästarna utrustades också med hästskor. Vattenkvarnar hade funnits i århundraden men under 1100-talet uppfanns väderkvarnar och skörderesultatet förbättrades avsevärt.
Dessa förbättringarna ägdes förstås av herrefolket. Det var visserligen bönderna som använde sig av dem men de fick i alla sammanhang betala till herrarna genom att avstå från delar av sin egen skörd. Adeln blev rikare men den arbetande befolkningens förbättringar uppstod i marginalen mellan adelns behov och klimatförbättringen.
När jordbruket effektiviserades förbättrades människors hälsa, fler barn föddes, och mer marker togs i bruk. Skogar röjdes, våtmarker dikades, människor började sakteligen flytta ut från feodalherrarnas ägor och skapa sig ett friare liv i nyodlingsmarkerna. Människor flyttade också in till städer, som nu började bli flera. Infrastrukturen förbättrades, i städerna anlades hamnar och handeln utvecklades.
Ett av mänsklighetens allra största gissel, de
En konsekvens av att skördarna blev större och stabilare är att de gigantiska katedralbyggnationer som kom igång under högmedeltiden gick att genomföra. Det beror på att den väldiga mängd byggnadsarbetare och hantverkare som arbetade på katedralbyggnaderna inte själva odlade sin mat eller höll sig med egna får för kläder. De kunde köpa allt detta eftersom det fanns ett överskott i jordbruket som avsattes på en marknad. Maten räckte till såväl herrefolket, den arbetande jordbruksbefolkningen, prästerskapet och en större mängd av icke-jordbrukare.
Vid de tillfällen då en region drabbades av några sämre år i följd p.g.a. tillfällig väderförsämring kunde det alltså resultera i att katedralbyggnationen upphörde under en tid. Matöverskottet räckte alltså inte till under något år.
I vår tid, under 2000-talet räknar vi med växlingar mellan låg- och högkonjunktur. Dessa förändringar kan bero på olika saker som kapitalägarna förhåller sig till - ibland saknas investeringsviljan och ibland exploderar den, bildligt talat. På medeltiden fanns vare sig pengar eller kapitalinvesteringar i någon större omfattning, den viktigaste faktorn var skörderesultatet. Därför blev alltså katedralbyggandet delvis en funktion av skördeutfallet.
gå tillbaka till meny