Heloïse och Abélard

I den berömda filosofen, författaren, kompositören Pierre Abélards liv finns en märklig historia, som påverkade hela hans liv och en lång rad andra människors liv. Det var en kärlekshistoria som började med att en lärare och kollega till Abélard på Notre-Dameskolan släppte in Abélard som privatlärare åt sin mycket begåvade styvdotter Heloïse. Kollegan, Fulbert, hade ingen aning om att de två studerande inledde en kärleksaffär som till slut ledde till att Heloïse födde en son i lönndom hos släktingar till Abélard i Bretagne, där han också växte upp.       Därmed börjar problemen som sliter ner alla inblandade. Styvpappan, som såg sin dotter som en ögonsten, blev ursinnig, Abélard, som såg sin karriär hotad, blev bedrövad och bad Fulbert om att få gifta sig med Heloïse - och Fulbert accepterade.      Till synes självuppoffrande gick däremot inte Heloïse med på ett äktenskap. Det verkar som om hon ville låta Abélard fortsätta med sin karriär - vilket bl.a. skulle kunna leda till en biskopsutnämning - och därmed hålla sig själv och barnet långt borta. Men biskopar fick inte vara gifta så

situationen var problematisk. Det slutade med att de gifte sig i största hemlighet, ingen skulle få reda på vad som hade hänt.      Fulbert blev argare och argare och började sprida ut vad som hade hänt alltmedan Heloïse hela tiden dementerade. Det hjälpte dock inte och till slut förde Abélard bort Heloïse och placerade henne i ett kloster där kärlekssagan kunde fortsätta. Enligt Fulbert hade Abélard därmed förvandlat en hedervärd kvinna till en simpel älskarinna och iscensatte en grym hämnd. Han anlitade två personer att bryta sig in hos Abélard och kastrera honom och därmed tog kärlekssagan slut. Det blev en stor skandal och Abélards karriärmöjligheter tog slut. Förbrytarna fick samma straff som de hade gett Abélard men denne blev så bedrövad att han drog sig tillbaka från alla uppdrag och gick i kloster. Heloïse, som bara tillfälligt bodde i klostret, övertalades att göra gemensam sak med Abélard och därmed skildes de åt i var sitt kloster och för all framtid leva separerat.      Heloïse blev sedermera abedissa i klostret och levde ett stillsamt liv men efter ett antal år fick hon läsa en bok skriven av Abélard, som handlade om hans förtvivlan över kärleksaffären och de båda inledde ett förhållande genom brevväxling. Dessa brev finns kvar i våra dagar och ligger till grund för den legendariska kärleksaffären, som omskrivits hundratals gånger och som också har filmats.

Men frågan är om kärleksaffären egentligen var så himla romantisk som den beskrivs? Abélard kunde trots allt fortsätta med sina ambitioner. Han grundade en ny skola och drog till sig en stor mängd studenter och hans popularitet växte över alla gränser. Han utvecklade den skolastiska logiken och drog sig inte för att trampa rätt in i ett getingbo genom att skriva en skrift om treenigheten och fick hela kyrkan emot sig. Under tiden skrev han till Heloïse och man får ibland intrycket av att han hade funnit sig rätt bra i att hon var kvar i klostret. Han hjälpte henne och hennes nunnor vid olika tillfällen men mer än så blev det inte - hans fiender förföljde honom ständigt och Heloïse hade också en stor portion integritet.       Hur som helst, det är en på ytan fin kärlekssaga och den har exploaterats som sådan många gånger. Abélard dog tjugo år innan Heloïse och när hon dog blev de förenade i samma grav.       gå tillbaka till meny