En vetenskaplig kulturgeografisk undersökning

Forskningsresultat är fascinerande. Vår syn på tillvaron förändras hela tiden och nästan alltid till mer klarsyn. Jag vill inte
åka snålskjuts på den stora vetenskapen, jag vill själv bidra till kunskapsutvecklingen - nu inom området Kulturgeografi.
Platon har påverkat mig i min forskningssyn. Platon är en av världens genom tiderna mest betydelsefulla gestalter och hans vetenskap har hänfört mig. Han gjorde inga undersökningar, sökte inte fakta men ändå blir hans resultat fortfarande lästa, 2400 år senare.
     Den nästan samtida Aristoteles skulle krångla till vetenskapen för århundraden framåt. Han ville iaktta, undersöka och dra logiska slutsatser - något som för mig (och Platon) verkar vara mycket omständligt. Det känns bättre, tycker vi, när resultaten kommer flygande och planteras i huvudet som den gudomliga gåva den äkta vetenskapen är. Här ska det belysas med frågeställningen om varför befolkningen i Bohuslän röstar så mycket mer på det främlingsfientliga Sverigedemokraterna jämfört med befolkningen i Halland.

     Sillens och makrillens betydelse för den historiska utvecklingen av Bohuslän kan inte överskattas. Ett helt landskap var beroende av att sillen "går till" och om den uteblir är katastrofen nära . Därför har det i århundraden av den Bohuslänska tillvaron utmejslats en verklighetssyn på naturkrafterna som går ut på att ha makterna med sig. Vad betyder det till exempel om man råkade sjunga på morgonen?
En harmlös händelse i en liten stuga vid Bohuskusten men ack så provocerande för himlens makter - och sillen uteblev. Därför hade man i landskapets stugor mycket noga koll på att alla uppförde sig exemplariskt, man gick till kyrkan när det påbjöds, man vördade vilodagen, man sjöng inte på morgonen, inte heller visade man lättsinne och man tänkte på döden.
     Och då gick det bra, sillen och makrillen gick till och landskapet frodades
... men en främling som dyker upp kunde förstöra alltihop. Det var ett dåligt omen.

I Halland var det i stället ett gott tecken om en främling dök upp. Denne hade säkert en rejäl mängd penningar i sin börs. Halland ligger längs de fyra floderna som förenar Skaraborgs och Smålands hantverkare med resten av världen och vid flodernas utlopp satt hallänningarna och gjorde affärer. Allt byte av produkter mot guld sköttes av välbärgade köpmän, som aldrig i hela sitt liv hade sett vare sig en sill eller makrill - i alla fall inte en levande. Nyss uppfiskade och döda fiskar till försäljning syntes desto oftare och om sillen var försvunnen från de svenska innanhaven gick det lika bra att sälja ost från Falbygden.
Hallänningar har ingen aning om att det är ödet som styr tillgången på fisk. Här kan man alltså sjunga på morgonen i sin patriciervilla och nicka vänligt åt prästen när man nonchalant passerar förbi kyrkan ner till sin köpmansbod. I Halland tänker man inte på döden, där tänker man på dagsomsättningen och fröjdas när man ser en främling - som har pengar.
     En hallänning har ett vänligt, generöst sätt att möta sina medmänniskor - grek eller turk kvittar lika, man vet ju aldrig hur mycket de kan tänkas handla för. En bohuslänning har en tydligt avvaktande attityd gentemot främlingar, man vet ju aldrig vad dessa kan ställa till med - tänk om de sjunger och dansar på söndagar. Då är nog sill, makrill och fiskesamhällena förlorade för all framtid, himlen är på den punkten inte nådig.
     Ja, här ser vi skillnaden på vad vetenskapen om kulturgeografin uttalar om vår inställning till livet och uppmärksamar samtidigt forskaren på behovet att dra sig tillbaka till hemlig ort. Man vet ju aldrig vad en uppretad bohusfiskare kan ta sig till när denne konfronteras med oförvitliga vetenskapliga resultat.

[2021]




Tillbaka till Ahajas hemsida